mypublished

Idag var jag med min kompis tanja och hennes mamma på arbetsförmedlingen i skärholmen. Till att börja med vill jag påpeka att det inte var så många blattar som det brukar va där.
Men iaf, ska bara förklara för er som inte vet, tanja och hennes mamma är inte dem smartaste på jorden direkt. På bilden ser ni när tanja ska skriva in sig för att söka jobb.
Jag blev klar lite före eftersom att ja gjorde det man behövde göra kvällen innan så för mig var det bara att ta en nummerlapp och vänta..
Men när tanja väl var klar framför datan skulle hon ta en nummerlapp med sin mamma, notera att det var nummer 007's tur. Hon tar nummerlappen och vänder sig till sin mamma och frågar varför hon har nummer 600? Hon vet inte, dom kollar runt med en lite nervös blick om det verkligen är så många som står i kö! Sen vänder sig tanja till mig och frågar om det verkligen kan vara nummer 600, då säger jag "det kan inte vara nummer 009 då? Vänd på lappen Tanja..." Tanja och hennes mamma brister ut i skratt.
Lite senare drar vi in till skärholmen centrum och kollar runt lite, då händer nästa grej.





Jag och Tanja går in i någon B-butik och hon ser att det finns ett par klackskor för 30 kr, vilket klipp tänker tanja, de här ska jag testa. Jag suckar och sätter mig typ i andra sidan affären, då hör jag Tanja ropa att hon behöver hjälp. Då säger en av expediterna (som by the way va ganska söt, och typ försökte ragga på Tanja) "behöver du hjälp?" och Tanja säger nej fast hon precis har sagt att hon behöver de :S Jag suckar igen och reser mig för att gå till henne, och hon sitter där och försöker få upp dragkedjan som gått sönder på den billiga skon och säger att hon har tagit sönder den!
Shit asså, kan ju inte säga att hon är smidig, de va ju lite pinsamt. Men vi fick upp den tillslut :)



Som sagt, Tanja i ett nötskal!
Pusss!